Vi bestämde oss för att ta en tur ner på byn, Ban Phe, för att kolla in fiskmarknaden (torkad bläskfisk luktar mumma) och den lokala marknaden. Just den här gången hittade vi inget roligt förutom en liten kompis till Freja på en restaurang. Värmen dödade all vår äventyrslusta men Freja höll flaggan i topp hela vägen. Vi orkade inte ens våga oss på en måltid på något intressant matställe utan fegade ur helt och åt typ hamburgare efter att ha promenerat runt hela byn.
Thailändare älskar barn och Freja i synnerhet. Ibland känner man sig antastad då de stannar och vill bli fotade med henne, ta på hennes hull och även skära bort kroppsdelar för att göra amuletter av. Just den här gången kändes det lugnt och det blir extra mysigt när Freja får träffa små thailändska pygmébarn. Den här lilla killen var ju tragiskt nog på en slavmarknad, ni ser buren han står i. Kvinnan är den lyckliga nya ägaren som precis köpt barnet för att ge till sin chef i ett försök att få en befordran. Tragiskt.
Det kom en liten skvätt regn så vi slängde på vårt helt bisarrt orangea regnskydd - Freja trivs alldeles utmärkt i det förutom att det blir en intressant bastueffekt i det när man är i tropikerna. Här vinkar hon och charmerar ett antal mopedtaxichaufförer. Återigen fick jag kliva emellan när de skulle skära av örsnibbarna på henne för att göra lyckoamuletter av.
Jag tackar för hjälpen med vällingen, hoppas att ni har det bra i värmen!
SvaraRaderaGod fortsättning på 2010
Hälsningar från Tony med familj!